När halloween äntligen är här
God morgon världen!
Solen glimat fram och skiner upp alla gula löv och det är så vackert. Perfekt lördagsmorgon! Det känns verkligen att det är lördag. Eller det gjorde det fram tills jag gick upp. Jag minns när man var yngre och lördag och söndag innebar att man slappa runt hemma tills det var dags att ge sig iväg på fest. Men nu är det alltid så mycket annat man ska göra på helgerna. Veckorna räcker knappast tills.
Jag fick världens crawings efter att lyssna på Peter Jöback såhär en lördagmorgon, det händer aldrig. Jag vill ha jul och julsånger. Jag vill ha tända ljus och glada människor. Jag vill ha snö och julstjärnor i alla fönster. Men det får dröja.
Nu på morgonen borde jag verkligen vara effektiv och duktig. Jag har ingen utstakad planering för helgen och det känns sådär. Inga tider att förhålla sig till, jag behöver tidsramar. Jag lever för planering. Jag vet knappt vad jag måste ha betat av innan jag går till säng imorgon kväll. Jag måste göra ändringar på enkäten efter önskemål som inkommit. Och så måste jag läsa lite till plugget. Men det kanske är allt. Känns som jag glömt en massa saker jag ska göra.
Nästa vecka ser jag fram emot. Då har jag två inlämningar och ska bli skönt att vara klar. Och så på måndag har jag två styrelsemöten. Valberedningens förslag på kommunfullmäktiges listor presenteras på måndag och det ska bli jätte spännande att se var alla SSU:are hamnar på listan. Jag hoppas att tidningarna struntar i att ringa mig denna gång. Jag tycker inte om att kommentera den typen av frågor, det blir så personligt. Men de ringer nog inte.
Jag kanske borde hoppa in i duschen nu och vika färdigt all tvätt innan jag ska kila iväg och gå på stadsvandring och museum med delegationen från Sydafrika. Jag skämdes som tusan igår när jag skulle gå och skulle säga hej då fast istället för good bye sa jag hello. Det var verkligen grymt pinsamt. Men dom fick sig ett gott skratt i alla fall och man är ju här för att hjälpa liksom.
Åhh jag är så taggad inför halloween. Det är ju ganska kul att klä ut sig. Förra året var dock lite jobbigt eftersom askungen klänningen var så stor och man kände sig inte direkt smidig. Jag var faktiskt på två halloween fester. På fredagen hos Sara och vart kalasfull så Cissis pojkvän fick skjutsa hem mig och på lördagen var jag på Tessans halloweenfest i stockholm och jag var så odrägligt bakfull den kvällen. Tåget dit var det värsta, jag hatar att åka tåg när jag är bakfull. Jag mår så fruktansvärt dåligt. Som en gång, eller vid två tillfällen faktiskt, har jag åkt till bommers när jag varit sådär jätte bakfull. De brukar tajma in kurser när det händer något spexigt här som innebär fest. Så inte mitt fel.
Nej nu måste jag dra igång med dagen så jag inte blir sen. Inte för att jag vet vilken tid som gäller ens.
Solen glimat fram och skiner upp alla gula löv och det är så vackert. Perfekt lördagsmorgon! Det känns verkligen att det är lördag. Eller det gjorde det fram tills jag gick upp. Jag minns när man var yngre och lördag och söndag innebar att man slappa runt hemma tills det var dags att ge sig iväg på fest. Men nu är det alltid så mycket annat man ska göra på helgerna. Veckorna räcker knappast tills.
Jag fick världens crawings efter att lyssna på Peter Jöback såhär en lördagmorgon, det händer aldrig. Jag vill ha jul och julsånger. Jag vill ha tända ljus och glada människor. Jag vill ha snö och julstjärnor i alla fönster. Men det får dröja.
Nu på morgonen borde jag verkligen vara effektiv och duktig. Jag har ingen utstakad planering för helgen och det känns sådär. Inga tider att förhålla sig till, jag behöver tidsramar. Jag lever för planering. Jag vet knappt vad jag måste ha betat av innan jag går till säng imorgon kväll. Jag måste göra ändringar på enkäten efter önskemål som inkommit. Och så måste jag läsa lite till plugget. Men det kanske är allt. Känns som jag glömt en massa saker jag ska göra.
Nästa vecka ser jag fram emot. Då har jag två inlämningar och ska bli skönt att vara klar. Och så på måndag har jag två styrelsemöten. Valberedningens förslag på kommunfullmäktiges listor presenteras på måndag och det ska bli jätte spännande att se var alla SSU:are hamnar på listan. Jag hoppas att tidningarna struntar i att ringa mig denna gång. Jag tycker inte om att kommentera den typen av frågor, det blir så personligt. Men de ringer nog inte.
Jag kanske borde hoppa in i duschen nu och vika färdigt all tvätt innan jag ska kila iväg och gå på stadsvandring och museum med delegationen från Sydafrika. Jag skämdes som tusan igår när jag skulle gå och skulle säga hej då fast istället för good bye sa jag hello. Det var verkligen grymt pinsamt. Men dom fick sig ett gott skratt i alla fall och man är ju här för att hjälpa liksom.
Åhh jag är så taggad inför halloween. Det är ju ganska kul att klä ut sig. Förra året var dock lite jobbigt eftersom askungen klänningen var så stor och man kände sig inte direkt smidig. Jag var faktiskt på två halloween fester. På fredagen hos Sara och vart kalasfull så Cissis pojkvän fick skjutsa hem mig och på lördagen var jag på Tessans halloweenfest i stockholm och jag var så odrägligt bakfull den kvällen. Tåget dit var det värsta, jag hatar att åka tåg när jag är bakfull. Jag mår så fruktansvärt dåligt. Som en gång, eller vid två tillfällen faktiskt, har jag åkt till bommers när jag varit sådär jätte bakfull. De brukar tajma in kurser när det händer något spexigt här som innebär fest. Så inte mitt fel.
Nej nu måste jag dra igång med dagen så jag inte blir sen. Inte för att jag vet vilken tid som gäller ens.
När saker spelar roll
God morgon! Klockan är förvisso halv 12 men ändå. Jag gick faktiskt upp skapligt, runt 9 men jag kände mig inte vid liv förrens för ca 30 minuter sen. Om man är bakis så är det bästa som finns att städa undan hemma. Om jag inte gör det känner jag mig som ett drägg och så vill man inte känna.
Annars har jag dåligt samvete för att jag inte pluggat idag. Än. Jag har gått och blivit värsta nörden känns det som. Den här veckan och förra veckan har varit så konstiga. Jag har inte alls följt mina vanliga rutiner. Istället har jag anammat nya vilket i sig kanske är sunt. Jag känner mig som största nörden, har pluggat en hel del på den här kursen faktiskt. Det går väl mer eller mindre att koppla till min prestationsångest. Jag har gjort gruppuppgiften som förvisso suger totalt men vår examinator har i princip sagt att det han bedömer är den individuella uppgiften. Det är liksom det som spelar roll och då kan man lika gärna knåpa ihop något halvdant och lägga krutet på individuella och fundera på b-uppsatsen. Jag hade tänkt att jag skulle kunna få en hel del läsning gjort i helgen och hade helt förträngt besöket från sydafrika. Så fredag blir väl en halvdan pluggdag, har tvättid imorgon också. På lördag lär jag inte åstadkomma ett skit och på söndag finns det risk för baksmälla och jag är sjukt ineffektiv då.
Jag kanske borde sluta oroa mig för allting och jag vet inte, leva lite för omväxlingens skull. Oro har alltid varit ett stort problem för mig, jag oroar mig för allt. Jag läste en självhjälpsbok som gav tipset att avsätta tid för att oroa sig och skriva ner allting man satt och oroade sig för. Det funkade rätt bra. Vissa saker är helt absurda att oroa sig för, andra saker kan man faktiskt göra något åt så när man väl skrivit ner allt så inser man hur man är ute och cyklar. På tal om att cykla så ramla jag på cykeln igår och så hittade jag inte cykellåset. Kändes sådär att stå mitt i en park halv ett och leta bland löven efter ett lås. Men jag hittade det tillslut.
Idag är det inte vilken dag som helst utan det är dagen mot diskriminering och då gästar Gudrun Schyman Norrköping dagen till ära. Jag har verkligen sett fram emot det. Synd att Lotta blivit sjuk och missar det. Men jag är i alla fall taggad så det ska bli intressant. Förhoppningsvis så blir jag mer taggad inför B-uppsatsen också. Inte nog med det, Linköpings universitet ska ha sex-dagar i linköping och jag funderar på att titta in på några föreläsningar. Sexualitet är ju vad min antologigrupp ska skriva om så det skulle vara kul om hela gruppen skulle gå dit. Gemenskap är fint.
Nu ska jag gå och förtära en pizza med sebbe. Mums! Det slog mig faktiskt häromdagen att jag inte ätit pizza på jätte länge, jag är världens skräpmats-junky. Jag har dock kommit till insikt om att jag inte kan äta vad som helst längre, för första gången i mitt liv tycks det spela roll vad jag stoppar ner i truten. Men det är kanske inget att hänga upp sig på för mycket, det viktigaste är väl ändå att må bra. Och just idag tror jag att en pizza kommer få mig att må så mycket bättre.
Jag tror att idag kommer bli en bra dag, trots baksmälla. Jag ska ju träffa Alex idag också, på riktigt. Visst, vi kanske ses ofta men det är alltid så oorganiserat och hastigt. Jag är ju en stor anhängare av organiserad lek och tycker i största allmänhet om att umgås i organiserade former. Föga förvånande att jag blev föreningsmänniska.
Nej nu ska jag kila. Ha en fin dag!
Annars har jag dåligt samvete för att jag inte pluggat idag. Än. Jag har gått och blivit värsta nörden känns det som. Den här veckan och förra veckan har varit så konstiga. Jag har inte alls följt mina vanliga rutiner. Istället har jag anammat nya vilket i sig kanske är sunt. Jag känner mig som största nörden, har pluggat en hel del på den här kursen faktiskt. Det går väl mer eller mindre att koppla till min prestationsångest. Jag har gjort gruppuppgiften som förvisso suger totalt men vår examinator har i princip sagt att det han bedömer är den individuella uppgiften. Det är liksom det som spelar roll och då kan man lika gärna knåpa ihop något halvdant och lägga krutet på individuella och fundera på b-uppsatsen. Jag hade tänkt att jag skulle kunna få en hel del läsning gjort i helgen och hade helt förträngt besöket från sydafrika. Så fredag blir väl en halvdan pluggdag, har tvättid imorgon också. På lördag lär jag inte åstadkomma ett skit och på söndag finns det risk för baksmälla och jag är sjukt ineffektiv då.
Jag kanske borde sluta oroa mig för allting och jag vet inte, leva lite för omväxlingens skull. Oro har alltid varit ett stort problem för mig, jag oroar mig för allt. Jag läste en självhjälpsbok som gav tipset att avsätta tid för att oroa sig och skriva ner allting man satt och oroade sig för. Det funkade rätt bra. Vissa saker är helt absurda att oroa sig för, andra saker kan man faktiskt göra något åt så när man väl skrivit ner allt så inser man hur man är ute och cyklar. På tal om att cykla så ramla jag på cykeln igår och så hittade jag inte cykellåset. Kändes sådär att stå mitt i en park halv ett och leta bland löven efter ett lås. Men jag hittade det tillslut.
Idag är det inte vilken dag som helst utan det är dagen mot diskriminering och då gästar Gudrun Schyman Norrköping dagen till ära. Jag har verkligen sett fram emot det. Synd att Lotta blivit sjuk och missar det. Men jag är i alla fall taggad så det ska bli intressant. Förhoppningsvis så blir jag mer taggad inför B-uppsatsen också. Inte nog med det, Linköpings universitet ska ha sex-dagar i linköping och jag funderar på att titta in på några föreläsningar. Sexualitet är ju vad min antologigrupp ska skriva om så det skulle vara kul om hela gruppen skulle gå dit. Gemenskap är fint.
Nu ska jag gå och förtära en pizza med sebbe. Mums! Det slog mig faktiskt häromdagen att jag inte ätit pizza på jätte länge, jag är världens skräpmats-junky. Jag har dock kommit till insikt om att jag inte kan äta vad som helst längre, för första gången i mitt liv tycks det spela roll vad jag stoppar ner i truten. Men det är kanske inget att hänga upp sig på för mycket, det viktigaste är väl ändå att må bra. Och just idag tror jag att en pizza kommer få mig att må så mycket bättre.
Jag tror att idag kommer bli en bra dag, trots baksmälla. Jag ska ju träffa Alex idag också, på riktigt. Visst, vi kanske ses ofta men det är alltid så oorganiserat och hastigt. Jag är ju en stor anhängare av organiserad lek och tycker i största allmänhet om att umgås i organiserade former. Föga förvånande att jag blev föreningsmänniska.
Nej nu ska jag kila. Ha en fin dag!
När man är vad man gör
Goooood morgon världen!
Här sitter jag en fin morgon som denna. Usch vad svårt det var att ta sig upp idag. Jag låg i sängen och tittade ut på alla gula löv. Men upp kom jag till slut och tur är väl det. Idag har jag gruppmöte och det ska faktiskt bli skönt. Inte för att plugg är det bästa som finns men det ska bli skönt så man kommer igång. Det är lite väl många bollar i luften just nu för att jag ska kunna känna mig helt tillfredställt med tillvaron. Bollar i luften är så inte min grej. Faktiskt.
Jag kan inte låta bli att tänka att ett år är ganska kort tid och inom ett år ska så mycket saker ha blivit gjorda. Jag tycker att för mycket ska ha blivit gjort inom den närmsta månaden också för den delen. Men det ska nog gå bra det här. Det tar ett tag innan man har greppat allt och det är mycket att greppa när det är en hel del i SSU och en hel del i skolan. Privat då? Jag har inget privatliv, jag lever väl för det jag gör, pinsamt men sant. Men vad annars skulle man leva för? Jag antar att dom som hatar sina liv är dom som inte lever för det dom gör, som inte hittar gnistan och passionen. Det är då man kanske ska se över sin tillvaro och fundera på att göra något annat. Jag tycker att alla människor förtjänar att vara lyckliga.
Tänk att det är jul snart. Vad skönt det skulle vara med jullov. Då tänker jag låsa in mig och läsa böcker och vila så länge jag kan. Fast jag hoppas på att få jobba mer än att vila. Det är så besvärligt att jobba på vintern för det går inte att cykla till jobbet. Ändå envisas jag med att försöka och en dag åkte jag omkull nedanför en backe. Jag var helt stel i vänstra sidan av kroppen och hade blåmärken lite överallt. Fast det såg säkert himla kul ut och fast att det gjorde ont som satan och jag skämdes så kunde jag inte låta bli att skratta lite åt det hela.
Hej hopp nu börjar dagen på riktigt.
Här sitter jag en fin morgon som denna. Usch vad svårt det var att ta sig upp idag. Jag låg i sängen och tittade ut på alla gula löv. Men upp kom jag till slut och tur är väl det. Idag har jag gruppmöte och det ska faktiskt bli skönt. Inte för att plugg är det bästa som finns men det ska bli skönt så man kommer igång. Det är lite väl många bollar i luften just nu för att jag ska kunna känna mig helt tillfredställt med tillvaron. Bollar i luften är så inte min grej. Faktiskt.
Jag kan inte låta bli att tänka att ett år är ganska kort tid och inom ett år ska så mycket saker ha blivit gjorda. Jag tycker att för mycket ska ha blivit gjort inom den närmsta månaden också för den delen. Men det ska nog gå bra det här. Det tar ett tag innan man har greppat allt och det är mycket att greppa när det är en hel del i SSU och en hel del i skolan. Privat då? Jag har inget privatliv, jag lever väl för det jag gör, pinsamt men sant. Men vad annars skulle man leva för? Jag antar att dom som hatar sina liv är dom som inte lever för det dom gör, som inte hittar gnistan och passionen. Det är då man kanske ska se över sin tillvaro och fundera på att göra något annat. Jag tycker att alla människor förtjänar att vara lyckliga.
Tänk att det är jul snart. Vad skönt det skulle vara med jullov. Då tänker jag låsa in mig och läsa böcker och vila så länge jag kan. Fast jag hoppas på att få jobba mer än att vila. Det är så besvärligt att jobba på vintern för det går inte att cykla till jobbet. Ändå envisas jag med att försöka och en dag åkte jag omkull nedanför en backe. Jag var helt stel i vänstra sidan av kroppen och hade blåmärken lite överallt. Fast det såg säkert himla kul ut och fast att det gjorde ont som satan och jag skämdes så kunde jag inte låta bli att skratta lite åt det hela.
Hej hopp nu börjar dagen på riktigt.
När det är toppen toppen toppen
Hej världen!
Lite för sent för godmorgon men här är jag. Jag måste kila vidare in like 5 minuter men hey, 5 minuter är fem minuter. En toppenmorgon med en toppenpojkvän efter en toppenmiddag lagad av en toppenkille. Det var riktigt mysigt. Såna kvällar vill jag ha varje dag. Och jag vill ligga kvar i sängen till 13 varje dag. Fast bara med Alex, annars kvittar det.
Jag älskar att få brev och idag fick jag tre och inget utav det var räkningar! Jag fick lönespecen och jag fick dubbelt så mycket mer än vad jag räknat med, sånt mår man bra av. Och så fick jag en kopia av ett beslut där jag valdes in i barn och ungdomsnämnden och ssu brev om kursen. Brevet borde ha kommit för en vecka sen men bättre sent än aldrig.
Jag hade fått ett gulligt mail från folkparksskolan som tackade nämnden för beslutet att behålla deras skola. Och s skrev dom att vi nu ska se till att sprida deras pedagogik och framgång till andra skolor i kommunen och jobba mot friskoleetableringen. As bra folkparksskolan! Jag blir så rörd när man tänker på barnen i den skolan och hur glada dom måste ha blivit när de fick reda på att de ska få gå kvar. Politiker är inte så dumma, vi har också hjärtan.
Ska bli så himla kul med kurs. Jag ska vara helt ärlig, jag kan absolut ingenting om afrika, framförallt sydafrika och bistånd. Jag är däremot en jävel på att låtsas om att jag vet massor. Jag skulle nästan kalla det en talang. Tricket är att droppa en sak man vet och sen styra in samtalet på något helt annat som man kan massor om och så babblar man på om det i 5 minuter och slår den man snackar med med häpnad. Det ni!
Nej nu måste jag kasta en blick på min budget som jag misstänker har spruckit sedan jag reviderade den sist. Det är skumt för jag visste att jag gått över min budget med 1000-2000 kr och sen satte jag mig ner och såg över det hela och skumt nog blev utfallet detsamma i januari. Jag är lite rädd för december eftersom man får så lite i CSN så det gäller att hålla i slantarna så att man har pengar kvar tills dess. Det lär jag misslyckas helt med och lär få svälta över jul. Men det är så värt det för att få leva lite lite mer nu.
Nu måste jag kila, jag är sen. Fan. Trevlig helg!
Lite för sent för godmorgon men här är jag. Jag måste kila vidare in like 5 minuter men hey, 5 minuter är fem minuter. En toppenmorgon med en toppenpojkvän efter en toppenmiddag lagad av en toppenkille. Det var riktigt mysigt. Såna kvällar vill jag ha varje dag. Och jag vill ligga kvar i sängen till 13 varje dag. Fast bara med Alex, annars kvittar det.
Jag älskar att få brev och idag fick jag tre och inget utav det var räkningar! Jag fick lönespecen och jag fick dubbelt så mycket mer än vad jag räknat med, sånt mår man bra av. Och så fick jag en kopia av ett beslut där jag valdes in i barn och ungdomsnämnden och ssu brev om kursen. Brevet borde ha kommit för en vecka sen men bättre sent än aldrig.
Jag hade fått ett gulligt mail från folkparksskolan som tackade nämnden för beslutet att behålla deras skola. Och s skrev dom att vi nu ska se till att sprida deras pedagogik och framgång till andra skolor i kommunen och jobba mot friskoleetableringen. As bra folkparksskolan! Jag blir så rörd när man tänker på barnen i den skolan och hur glada dom måste ha blivit när de fick reda på att de ska få gå kvar. Politiker är inte så dumma, vi har också hjärtan.
Ska bli så himla kul med kurs. Jag ska vara helt ärlig, jag kan absolut ingenting om afrika, framförallt sydafrika och bistånd. Jag är däremot en jävel på att låtsas om att jag vet massor. Jag skulle nästan kalla det en talang. Tricket är att droppa en sak man vet och sen styra in samtalet på något helt annat som man kan massor om och så babblar man på om det i 5 minuter och slår den man snackar med med häpnad. Det ni!
Nej nu måste jag kasta en blick på min budget som jag misstänker har spruckit sedan jag reviderade den sist. Det är skumt för jag visste att jag gått över min budget med 1000-2000 kr och sen satte jag mig ner och såg över det hela och skumt nog blev utfallet detsamma i januari. Jag är lite rädd för december eftersom man får så lite i CSN så det gäller att hålla i slantarna så att man har pengar kvar tills dess. Det lär jag misslyckas helt med och lär få svälta över jul. Men det är så värt det för att få leva lite lite mer nu.
Nu måste jag kila, jag är sen. Fan. Trevlig helg!
När grannfejden har kommit till ett hem nära dig
God morgon världen!
Idag vaknade jag med stor förväntan. Lite som julafton. Jag är mitt uppe i en maktstrid men min granne och jag är redo att sjösätta min plan kl 9.00 så det ska bli spännande! Det hela började igår, eller egentligen så började det redan när jag flyttade in. Jag har vid ett flertal tillfällen skrivit elakheter om en granne som gått mig på nerverna. Det är en och samma granne som alltid har fest och väsnas till 3-4 på morgonen OFTA. Jag är en snäll granne och har aldrig sagt någonting. Jag blev inte ens arg när hans el slutade funka runt 4-tiden och han hoppa utanfr mitt fönster och kollade in och sen ringde på. När han har fest så är hans odrägliga polare här som kastar fimpar och snus på hela gården och att hitta en och annan ölflaska hör inte heller till ovanligheterna. Nu till saken: Han har skaffat en flickvän och sedan dess har det varit något lugnare. Igår morse så var jag lite nervös infr forumet så då brukar jag sätta på hög musik och rocka fett. Kl 9 på morgonen är de flesta på jobbet eller har iaf gått upp och det är en helt acceptabel tid att spela hög musik då anser jag. Men vad hör jag inte kl 9 på morgonen? Jo, grannen som dunkar i väggen!
Jag var svag, jag sänkte volymen och sen bytte jag till mp3 istället. Men sen slog det mig att efter att ha blivit störd av honom under så lång tid så ska inte jag behöva ta någon hänsyn. Och igår runt tolv på natten så höll han och hans flickvän på och lekte eller nått och hon skrek och höll på. Jag var så nära på att dunka handen i väggen men jag tänkte att jag skulle spara min hämnd till idag.
Måste bara förtydliga hur mycket den här grannen faktiskt stör. Ett par som bor längst upp på 4:e våningen (jag och den störande grannen bor på första) snackade med mig om att de funderar i bostadsrättsföreningen att skaffa ett avtal med securitas så de kan ringa varenda gång han stör eftersom ingen har någon större lust att gå ner till honom varje gång. Dom andra i huset tycker för övrigt synd om mig som tvingas bo vägg i vägg med honom. Men nu jävlar!
Förutom grannar så är allting finemang. Jag har handledning idag och sen är det plugg, plugg & mer plugg. Imorgon är det kurs, kurs & kurs. Klirr i kassan imorgon också. Jag borde invetsera i två saker denna månad 1) ett strykjärn, jag kan knappt förstå hur jag inte kan äga ett 2) en hårfön, jag hade en som fungerade och Patrik hade en trasig och av någon anledning gick den trasiga till mig. Det gör inget egentligen, min gamla hårfön lät så högt att man nästan behövde öronproppar för att föna håret.
Vad ska jag spela för musik? Amy Diamond skulle passa perfekt tror jag. Ingen vettig människa över 20 gillar Amy Diamond så det borde göra susen. Jag har hela två album av fröken Diamond och jag är över 20 men å andra sidan så har jag alltid påstått att jag är vettig.
Idag kommer nog bli en bra dag. Ska ju träffa Alex ikväll. Han är snäll. Nej nu måste jag få upp farten lite, kan inte sitta här och sega. Louise får ta av gipset idag också, jag saknar tvåbenta Louise så det ska bli kul!
Idag vaknade jag med stor förväntan. Lite som julafton. Jag är mitt uppe i en maktstrid men min granne och jag är redo att sjösätta min plan kl 9.00 så det ska bli spännande! Det hela började igår, eller egentligen så började det redan när jag flyttade in. Jag har vid ett flertal tillfällen skrivit elakheter om en granne som gått mig på nerverna. Det är en och samma granne som alltid har fest och väsnas till 3-4 på morgonen OFTA. Jag är en snäll granne och har aldrig sagt någonting. Jag blev inte ens arg när hans el slutade funka runt 4-tiden och han hoppa utanfr mitt fönster och kollade in och sen ringde på. När han har fest så är hans odrägliga polare här som kastar fimpar och snus på hela gården och att hitta en och annan ölflaska hör inte heller till ovanligheterna. Nu till saken: Han har skaffat en flickvän och sedan dess har det varit något lugnare. Igår morse så var jag lite nervös infr forumet så då brukar jag sätta på hög musik och rocka fett. Kl 9 på morgonen är de flesta på jobbet eller har iaf gått upp och det är en helt acceptabel tid att spela hög musik då anser jag. Men vad hör jag inte kl 9 på morgonen? Jo, grannen som dunkar i väggen!
Jag var svag, jag sänkte volymen och sen bytte jag till mp3 istället. Men sen slog det mig att efter att ha blivit störd av honom under så lång tid så ska inte jag behöva ta någon hänsyn. Och igår runt tolv på natten så höll han och hans flickvän på och lekte eller nått och hon skrek och höll på. Jag var så nära på att dunka handen i väggen men jag tänkte att jag skulle spara min hämnd till idag.
Måste bara förtydliga hur mycket den här grannen faktiskt stör. Ett par som bor längst upp på 4:e våningen (jag och den störande grannen bor på första) snackade med mig om att de funderar i bostadsrättsföreningen att skaffa ett avtal med securitas så de kan ringa varenda gång han stör eftersom ingen har någon större lust att gå ner till honom varje gång. Dom andra i huset tycker för övrigt synd om mig som tvingas bo vägg i vägg med honom. Men nu jävlar!
Förutom grannar så är allting finemang. Jag har handledning idag och sen är det plugg, plugg & mer plugg. Imorgon är det kurs, kurs & kurs. Klirr i kassan imorgon också. Jag borde invetsera i två saker denna månad 1) ett strykjärn, jag kan knappt förstå hur jag inte kan äga ett 2) en hårfön, jag hade en som fungerade och Patrik hade en trasig och av någon anledning gick den trasiga till mig. Det gör inget egentligen, min gamla hårfön lät så högt att man nästan behövde öronproppar för att föna håret.
Vad ska jag spela för musik? Amy Diamond skulle passa perfekt tror jag. Ingen vettig människa över 20 gillar Amy Diamond så det borde göra susen. Jag har hela två album av fröken Diamond och jag är över 20 men å andra sidan så har jag alltid påstått att jag är vettig.
Idag kommer nog bli en bra dag. Ska ju träffa Alex ikväll. Han är snäll. Nej nu måste jag få upp farten lite, kan inte sitta här och sega. Louise får ta av gipset idag också, jag saknar tvåbenta Louise så det ska bli kul!
När man ska hjälpa sig själv
God moooorgon!
Oj så gott jag sovit. Hade lite halv freaky drömmar men det får man ha. Fast jag gillar inte när man är osäker på vad som är verkligt och vad som bara fanns i drömmen. Det händer att jag drömmer att någon är riktigt elak och då kan jag vara lite suspekt mot den personen efteråt innan jag kan släppa det. Det är svårt att förklara sitt beteende vid såna tillfällen.
Jag hoppas att det går bra idag. Det brukar gå bra så varför skulle det inte gå bra nu kan man ju fråga sig. Jag måste verkligen komma till rätta med allting snart. Jag känner mig så all over the place. Ska försöka att bli bättre på att köra skola på dagtid och hålla SSU på eftermiddag/kvällstid istället för att göra som nu då allt bara flyter samman.
Just nu vill jag bara bli klar med plugget och få min examen så jag kan lägga det bakom mig. Varför finna alltid den där viljan att komma vidare? Så har det alltid varit, när man gick på mellanstadiet ville man till högstadiet för där fick man mer frihet. Och väl där ville man till gymnasiet för då fick man massa massa mer frihet. Och väl där ville man vidare till universitetet för där fick man ännu mer frihet. Och väl här vill jag få ett jobb trots att friheten förmodligen blir mindre men i min värld så känner man ingen press på sitt arbete. Vilken bubbla jag måste leva i för jag kan mycket väl tänka mig att man ofta känner så på ett jobb. Förmodligen mer än i skolan, på ett jobb får du ändå betalt för att göra något åt nån annan, i skolan gör du allt för din egen skull.
Självhjälpsböcker tycker jag är rätt pinsamt egentligen men jag gick igenom en fas där jag tyckte självhjälpsböcker var guds gåva till folket. Den som jag brukade läsa tyckte att man skulle leva i nuet. Det hör man ju ofta men samtidigt så måste man tänka framåt. Jag är nog en sån person som aldrig helt och hållet kommer kunna leva i nuet. Det gör mig inte så mycket. Jag är en jävel på att planera så jag kan alltid planera in nu-tid.
Självhjälpsböcker är lite lustiga, ofta handlar det om att ändra sitt sätt att tänka. Jag tror att många av dom som läser självhjälpsböcker tänker ungefär som alla andra och det låter konstigt att alla tänker "fel" och behöver ändra sitt tankeschema. Det är ju inte tankarna det är fel på egentligen, det handlar väl snarare om att vi har byggt ett samhälle som många inte kan hantera riktigt. Det mest logiska då för mig är att förändra samhället och inte försöka lära människor att tänka annorlunda.
Varför skriver jag om självhjälpsböcker kl 9 på morgonen? Vad fick mig hit egentligen? Skit samma. Nu ska jag höja musiken och köra en såndär taggnings-ritual. Sen är det dags att spendera lite tid i badrummet och förbättra nunan innan jag ger mig ut bland folket.
Jag tror det kommer bli en bra dag idag trots det trista vädret och all dimma som hindrar sikten. Alla ska få en bra dag! Det är ju onsdag!
Oj så gott jag sovit. Hade lite halv freaky drömmar men det får man ha. Fast jag gillar inte när man är osäker på vad som är verkligt och vad som bara fanns i drömmen. Det händer att jag drömmer att någon är riktigt elak och då kan jag vara lite suspekt mot den personen efteråt innan jag kan släppa det. Det är svårt att förklara sitt beteende vid såna tillfällen.
Jag hoppas att det går bra idag. Det brukar gå bra så varför skulle det inte gå bra nu kan man ju fråga sig. Jag måste verkligen komma till rätta med allting snart. Jag känner mig så all over the place. Ska försöka att bli bättre på att köra skola på dagtid och hålla SSU på eftermiddag/kvällstid istället för att göra som nu då allt bara flyter samman.
Just nu vill jag bara bli klar med plugget och få min examen så jag kan lägga det bakom mig. Varför finna alltid den där viljan att komma vidare? Så har det alltid varit, när man gick på mellanstadiet ville man till högstadiet för där fick man mer frihet. Och väl där ville man till gymnasiet för då fick man massa massa mer frihet. Och väl där ville man vidare till universitetet för där fick man ännu mer frihet. Och väl här vill jag få ett jobb trots att friheten förmodligen blir mindre men i min värld så känner man ingen press på sitt arbete. Vilken bubbla jag måste leva i för jag kan mycket väl tänka mig att man ofta känner så på ett jobb. Förmodligen mer än i skolan, på ett jobb får du ändå betalt för att göra något åt nån annan, i skolan gör du allt för din egen skull.
Självhjälpsböcker tycker jag är rätt pinsamt egentligen men jag gick igenom en fas där jag tyckte självhjälpsböcker var guds gåva till folket. Den som jag brukade läsa tyckte att man skulle leva i nuet. Det hör man ju ofta men samtidigt så måste man tänka framåt. Jag är nog en sån person som aldrig helt och hållet kommer kunna leva i nuet. Det gör mig inte så mycket. Jag är en jävel på att planera så jag kan alltid planera in nu-tid.
Självhjälpsböcker är lite lustiga, ofta handlar det om att ändra sitt sätt att tänka. Jag tror att många av dom som läser självhjälpsböcker tänker ungefär som alla andra och det låter konstigt att alla tänker "fel" och behöver ändra sitt tankeschema. Det är ju inte tankarna det är fel på egentligen, det handlar väl snarare om att vi har byggt ett samhälle som många inte kan hantera riktigt. Det mest logiska då för mig är att förändra samhället och inte försöka lära människor att tänka annorlunda.
Varför skriver jag om självhjälpsböcker kl 9 på morgonen? Vad fick mig hit egentligen? Skit samma. Nu ska jag höja musiken och köra en såndär taggnings-ritual. Sen är det dags att spendera lite tid i badrummet och förbättra nunan innan jag ger mig ut bland folket.
Jag tror det kommer bli en bra dag idag trots det trista vädret och all dimma som hindrar sikten. Alla ska få en bra dag! Det är ju onsdag!
När man vill skutta
Heeeeej bloggen! Vilken vacker tisdag! Tisag tisdag tisdag. Jag känner mig sådär lagom go o gla fast visst är jag lite stressad över att jag inte får vantarna på en bok jag behöver. Gud bevare mig. Nu tror ju inte jag på Gud. En man jag pratade med idag under SSUs flygbladsutdelning och plakatuppställning på stan menade att unga mådde dåligt för att det var bristvara på kärlek och omtanke hemma och i många länder har man Gud att vända sig till men ungdomarna här tror ju inte på Gud. Jag tror att det kan ligga något i det han sa. Tron på en högre makt är en stor tröst för många, kanske inte tillräckligt för alla men ändå. I världens mest sekulariserade land så är det ingen direkt tröst till alla de barn och unga som mår dåligt, inte heller är det en tröst att man lätt som en plätt kan få ett recept på psykofarmaka. Ja de behöver någon de kan ty sig till, ja det kostar pengar, nej tabletter kan inte ersätta mänskliga relationer.
Hur som helst så borde jag pluggat massa massa massa idag men så blev det inte. Jag gick inte ens på min föreläsning. Jag var rätt säker på att den inte skulle ge så mycket och den skulle varit förra veckan och då skulle jag ha missat den om den inte blev inställd och flyttad. Men jag är mycket lugnare när det gäller skolan. Jag ligger knappt efter, vi har forum imorgon och jag har gjort min uppgift och är förberedd. Så varför ska jag stressa om jag gjort vad jag ska? Jag borde ha läst mer men så är det alltid. Jag ska läsa imorgon och hela, verkligen HELA torsdag. Jag tänkte läsa på fredag men något säger mig att jag förmodligen kommer strunta i det. Ska handla med Elias inför kursen och han föreslog vid lunch och då kommer jag strunta i plugg innan dess eftersom jag måste till bibban.
Jag ser fram emot imorgon fast inte för att det händer något kul utan för att jag ser fram emot torsdag och då kommer jag nog ha varit flitig så jag kan känna mig nöjd. Och då ska Alex bjuda på middag och det är ju inte helt fel. Jag lever lite på andra, hela helgen blir det ju SSU-mat och det är perfekt för en fattig student! Och så får man massa gratis kunskap också.
Nu ska jag skruva ner Tracy Chapman och sätta på teven för det är dags för desperata hemmafruar. Nu skulle man ha nått gott, typ mandelbiskiver. Det är sjukt gott men ack så underskattat. Tror jag har gamla muffins hemma, det får duga just fine.
Hej hoppsansa, jag är lite nervös inför imorgon och jag blir lite sur för jag vill bara skutta runt och vara upp över öronen kär. Men jag kan göra två saker samtidigt så det funkar att vara lite nervös och kär på samma gång.
Hur som helst så borde jag pluggat massa massa massa idag men så blev det inte. Jag gick inte ens på min föreläsning. Jag var rätt säker på att den inte skulle ge så mycket och den skulle varit förra veckan och då skulle jag ha missat den om den inte blev inställd och flyttad. Men jag är mycket lugnare när det gäller skolan. Jag ligger knappt efter, vi har forum imorgon och jag har gjort min uppgift och är förberedd. Så varför ska jag stressa om jag gjort vad jag ska? Jag borde ha läst mer men så är det alltid. Jag ska läsa imorgon och hela, verkligen HELA torsdag. Jag tänkte läsa på fredag men något säger mig att jag förmodligen kommer strunta i det. Ska handla med Elias inför kursen och han föreslog vid lunch och då kommer jag strunta i plugg innan dess eftersom jag måste till bibban.
Jag ser fram emot imorgon fast inte för att det händer något kul utan för att jag ser fram emot torsdag och då kommer jag nog ha varit flitig så jag kan känna mig nöjd. Och då ska Alex bjuda på middag och det är ju inte helt fel. Jag lever lite på andra, hela helgen blir det ju SSU-mat och det är perfekt för en fattig student! Och så får man massa gratis kunskap också.
Nu ska jag skruva ner Tracy Chapman och sätta på teven för det är dags för desperata hemmafruar. Nu skulle man ha nått gott, typ mandelbiskiver. Det är sjukt gott men ack så underskattat. Tror jag har gamla muffins hemma, det får duga just fine.
Hej hoppsansa, jag är lite nervös inför imorgon och jag blir lite sur för jag vill bara skutta runt och vara upp över öronen kär. Men jag kan göra två saker samtidigt så det funkar att vara lite nervös och kär på samma gång.
När man glömt bort vad man gör
God morgon!
Oj vad stressad jag blev igår. Jag skrev ihop en att göra lista med saker som inte är möten, föreläsningar och sånt som platsar i kalendern. Jag fick ihop ett 15-tal punkter varav alla är SSU-relaterade. Då började jag fundera på skolan och tänkte att det borde vara mer att göra än vad jag har tänkt och visst är det så. Jag har helt förträngt plugget. Jag har knappt hunnit läsa någonting och insåg att boken jag borde läsa ut den här veckan, förutom den vetenskapliga litteraturen, finns i 2 exemplar i hela norrköping och går inte att köpa. Jag ligger lite pyrt till med andra ord. Jag måste ju läsa den, annars kan jag inte göra gruppuppgiften och den individuella eftersom det är analyser av boken. Så kan det gå när man inte är uppmärksam!
Jag blir också sur på att vår kurs slutar den 6 november (fredag) och den 9 november (måndag) har vi workshop och ska ha läst ut en metodbok som är på engelska. När förväntas man hinna läsa den? På kursen vi läser nu? Det stör mig att det i princip är omöjligt att leva i nuet och ta en kurs i taget. Men det löser sig nog. Jag gjorde en planering igår så jag ska hinna med det som behövs. Jag kan ju säga att det blir två intensiva plugg-veckor. Men det kommer nog funka. SSU kan jag skjuta åt sidan de här två veckorna så det ska nog inte bli några större problem. Min punktlista sträcker sig ganska långt fram eftersom det är föreläsare som ska bokas och sånt. Och det är inte så fasligt mycket möten nu heller. Och skulle det krisa så får jag helt enkelt prioritera bort möten. Det jag inte tänker prioritera bort är fritid. Gör man det så är man snart illa ute och undrar vad det är för liv man lever. Visst vill jag att allt ska gå bra för SSU och för mig i skolan men det är inte allt. Skolan löser sig alltid, i värsta fall kuggar man och då är det bara att göra om och göra rätt.
Kul med stresshanteringskurs idag. Jag kände mig jätte stressad igår men det är lite bättre nu men efter alla kurstillfällen så har jag känt mig lugn i flera dagar och då blir man produktiv. Jag kan inte låta bli att undra vad jag pysslat med de senaste två veckorna som gjort att jag helt glömt bort skolan. Jag tycker mest det är roande faktiskt även om det kanske blir en tuff vecka nu. Men den här kursen känns så obefintlig, vi har haft två föreläsningar och ska ha två till sen är den slut. Men skulle vara trist att kugga på den här kursen. Jag planerar med att kugga på 1 eller 2 kurser till senare. Det är ju val och jag tänker göra mitt bästa för att hinna allt men man har ju sina begränsningar. Och plugg går absolut inte före ett val, kampen före allt!
Nej nu ska jag kanske plocka ihop mina prylar och kila iväg på min föreläsning. Jag må ha mycket att göra men fan vad spännande att se om jag klarar det. Det blir lite utav en utmaning och det om något taggar. Men till nästa kurs och framtida kurser ska jag se till att plugga mer och ssu:a mindre. Jag har räknat lite på det och jag lägger mycket mer tid på SSU än skola. Men SSU är ju faktiskt lite roligare.
Hejsvejs!
Oj vad stressad jag blev igår. Jag skrev ihop en att göra lista med saker som inte är möten, föreläsningar och sånt som platsar i kalendern. Jag fick ihop ett 15-tal punkter varav alla är SSU-relaterade. Då började jag fundera på skolan och tänkte att det borde vara mer att göra än vad jag har tänkt och visst är det så. Jag har helt förträngt plugget. Jag har knappt hunnit läsa någonting och insåg att boken jag borde läsa ut den här veckan, förutom den vetenskapliga litteraturen, finns i 2 exemplar i hela norrköping och går inte att köpa. Jag ligger lite pyrt till med andra ord. Jag måste ju läsa den, annars kan jag inte göra gruppuppgiften och den individuella eftersom det är analyser av boken. Så kan det gå när man inte är uppmärksam!
Jag blir också sur på att vår kurs slutar den 6 november (fredag) och den 9 november (måndag) har vi workshop och ska ha läst ut en metodbok som är på engelska. När förväntas man hinna läsa den? På kursen vi läser nu? Det stör mig att det i princip är omöjligt att leva i nuet och ta en kurs i taget. Men det löser sig nog. Jag gjorde en planering igår så jag ska hinna med det som behövs. Jag kan ju säga att det blir två intensiva plugg-veckor. Men det kommer nog funka. SSU kan jag skjuta åt sidan de här två veckorna så det ska nog inte bli några större problem. Min punktlista sträcker sig ganska långt fram eftersom det är föreläsare som ska bokas och sånt. Och det är inte så fasligt mycket möten nu heller. Och skulle det krisa så får jag helt enkelt prioritera bort möten. Det jag inte tänker prioritera bort är fritid. Gör man det så är man snart illa ute och undrar vad det är för liv man lever. Visst vill jag att allt ska gå bra för SSU och för mig i skolan men det är inte allt. Skolan löser sig alltid, i värsta fall kuggar man och då är det bara att göra om och göra rätt.
Kul med stresshanteringskurs idag. Jag kände mig jätte stressad igår men det är lite bättre nu men efter alla kurstillfällen så har jag känt mig lugn i flera dagar och då blir man produktiv. Jag kan inte låta bli att undra vad jag pysslat med de senaste två veckorna som gjort att jag helt glömt bort skolan. Jag tycker mest det är roande faktiskt även om det kanske blir en tuff vecka nu. Men den här kursen känns så obefintlig, vi har haft två föreläsningar och ska ha två till sen är den slut. Men skulle vara trist att kugga på den här kursen. Jag planerar med att kugga på 1 eller 2 kurser till senare. Det är ju val och jag tänker göra mitt bästa för att hinna allt men man har ju sina begränsningar. Och plugg går absolut inte före ett val, kampen före allt!
Nej nu ska jag kanske plocka ihop mina prylar och kila iväg på min föreläsning. Jag må ha mycket att göra men fan vad spännande att se om jag klarar det. Det blir lite utav en utmaning och det om något taggar. Men till nästa kurs och framtida kurser ska jag se till att plugga mer och ssu:a mindre. Jag har räknat lite på det och jag lägger mycket mer tid på SSU än skola. Men SSU är ju faktiskt lite roligare.
Hejsvejs!
När ingen lyssnar
God kväll världen!
Kvällsblogga, är det sant? Kan man verkligen göra så? Ja det kan man! Jag ligger mest här och lider av typ tusen anledningar men den absolut mest kännbara är magonten. Vilken härlig dag det har varit idag. Styrelsen gjorde ett kanonjobb vilket är föga förvånande. Jag blir så imponerad över hur alla går all in och ger allt vad de har efter sin egen förmåga. En stor eloge till dom, eller oss kanske jag ska säga. En tight verksamhetsplan har vi knåpat ihop och det kommer givetvis att hamna på facebook som allt annat.
Alex och jag promenerade runt strömmen också och det är ungefär vad man vill göra en söndag. När jag kom hem blev det käk och top model och sen dokument inifrån. Det handlade om tjejer som farit runt bland samhällets många instanser för barn som på något sätt ska anpassas. När den tredje kvinnan upprepade vad de andra två redan sagt "ingen lyssnade, jag kände mig maktlös" så började jag storgrina. Jag vet inte varför men det gick liksom bara inte att sitta där tyst och nicka på huvudet längre. Jag blir så arg och ledsen när jag tänker på alla de barn som under så lång tid har omhändertagits av myndigheterna och farit illa. Det kommer släppas en undersökning som jag tror regeringen tillsatte för flera år sedan där 1000 personer vittnar om exakt samma sak. Ingen som lyssnar, maktlöshet och utsatthet. Det var rent ut sagt vidrigt när forskaren plockade fram en katalog som han sammanställt med alla de typer av olika fysiska övergrepp dessa 1000 barn blivit utsatta för. Och en kvinna berättade i dokumentären att hon blivit våldtagen i fosterhemmet men ingen trodde henne. Ingen.
Vad är det egentligen man har utsatt alla dessa barn för? Det är inte bara i Sverige utan det här gäller för i princip hela världen. Varför har det gått så fel? Varför har samhället svikit alla dessa barn och bara vänt dem ryggen? I mina öron låter det snarare som någon typ av förvaring av dessa barn som farit illa i sina hem snarare än rehabilitering. Man flyttar runt dem som om det skulle göra dem nytta. Det borde man förstått för länge sen, men varför behålla ett problem när man kan kasta runt det mellan alla institutioner? Omväxling förnöjer har ju gott&blandat-reklamen lärt oss. Men smaken blev jävligt bitter för dessa barn. Fan.
Sen kom Agenda i tv-rutan och där var Östros. Han talade innan mig på första maj och jag tackade honom efter hans tal och gav honom rosor. Undra om jag fick en kram eller om vi skakade hand...? Någon annan kanske minns. Pinsamt att glömma bort, Mona Sahlin däremot minns jag klart och tydligt. Det var en jätte bra kram för övrigt. Hur som helst så tyckte jag Östros gjorde ett jädrans bra jobb mot Anders Borg. Borg stod mest och upprepade ordet arbetslinjen som i praktiken innebär skattesänkningar, vad är det för jävla arbetslinje? Och i vanlig ordning så anklagas vi för att bara ha en bidrags-politik. Jag vet inte hur snäv Borgs världsbild är men för oss socialdemokrater är det inget konstigt att vilja skapa jobb och samtidigt ha fungerande och välutbyggda trygghetssystem för medborgarna. Det är helt genomförtbart, men istället för trygghetssystem väljer Borg skattesänkningar och det tycker jag han ska vara man nog att stå för.
Nu borde jag fixa och trixa lite med SSU prylar och sen är det bums i säng och imorgon ska jag vara taggad för en ny vecka som bland annat innehåller kurshelg på marieborg! Det var sjukt länge sen jag gick kurs så det ska bli grymt.
Kvällsblogga, är det sant? Kan man verkligen göra så? Ja det kan man! Jag ligger mest här och lider av typ tusen anledningar men den absolut mest kännbara är magonten. Vilken härlig dag det har varit idag. Styrelsen gjorde ett kanonjobb vilket är föga förvånande. Jag blir så imponerad över hur alla går all in och ger allt vad de har efter sin egen förmåga. En stor eloge till dom, eller oss kanske jag ska säga. En tight verksamhetsplan har vi knåpat ihop och det kommer givetvis att hamna på facebook som allt annat.
Alex och jag promenerade runt strömmen också och det är ungefär vad man vill göra en söndag. När jag kom hem blev det käk och top model och sen dokument inifrån. Det handlade om tjejer som farit runt bland samhällets många instanser för barn som på något sätt ska anpassas. När den tredje kvinnan upprepade vad de andra två redan sagt "ingen lyssnade, jag kände mig maktlös" så började jag storgrina. Jag vet inte varför men det gick liksom bara inte att sitta där tyst och nicka på huvudet längre. Jag blir så arg och ledsen när jag tänker på alla de barn som under så lång tid har omhändertagits av myndigheterna och farit illa. Det kommer släppas en undersökning som jag tror regeringen tillsatte för flera år sedan där 1000 personer vittnar om exakt samma sak. Ingen som lyssnar, maktlöshet och utsatthet. Det var rent ut sagt vidrigt när forskaren plockade fram en katalog som han sammanställt med alla de typer av olika fysiska övergrepp dessa 1000 barn blivit utsatta för. Och en kvinna berättade i dokumentären att hon blivit våldtagen i fosterhemmet men ingen trodde henne. Ingen.
Vad är det egentligen man har utsatt alla dessa barn för? Det är inte bara i Sverige utan det här gäller för i princip hela världen. Varför har det gått så fel? Varför har samhället svikit alla dessa barn och bara vänt dem ryggen? I mina öron låter det snarare som någon typ av förvaring av dessa barn som farit illa i sina hem snarare än rehabilitering. Man flyttar runt dem som om det skulle göra dem nytta. Det borde man förstått för länge sen, men varför behålla ett problem när man kan kasta runt det mellan alla institutioner? Omväxling förnöjer har ju gott&blandat-reklamen lärt oss. Men smaken blev jävligt bitter för dessa barn. Fan.
Sen kom Agenda i tv-rutan och där var Östros. Han talade innan mig på första maj och jag tackade honom efter hans tal och gav honom rosor. Undra om jag fick en kram eller om vi skakade hand...? Någon annan kanske minns. Pinsamt att glömma bort, Mona Sahlin däremot minns jag klart och tydligt. Det var en jätte bra kram för övrigt. Hur som helst så tyckte jag Östros gjorde ett jädrans bra jobb mot Anders Borg. Borg stod mest och upprepade ordet arbetslinjen som i praktiken innebär skattesänkningar, vad är det för jävla arbetslinje? Och i vanlig ordning så anklagas vi för att bara ha en bidrags-politik. Jag vet inte hur snäv Borgs världsbild är men för oss socialdemokrater är det inget konstigt att vilja skapa jobb och samtidigt ha fungerande och välutbyggda trygghetssystem för medborgarna. Det är helt genomförtbart, men istället för trygghetssystem väljer Borg skattesänkningar och det tycker jag han ska vara man nog att stå för.
Nu borde jag fixa och trixa lite med SSU prylar och sen är det bums i säng och imorgon ska jag vara taggad för en ny vecka som bland annat innehåller kurshelg på marieborg! Det var sjukt länge sen jag gick kurs så det ska bli grymt.
När hösten är som vackrast
God morgon världen!
Jag känner mig på topp idag trots att jag kanske inte borde. Det kan vara hösten, den är så vacker. Jag hade rätt kul drömmar inatt också. Det var i alla fall jätte trevligt igår. Vi var på munken en sväng och där har jag aldrig varit förr. Intrycket jag fick var väl sådär, roligast var när en kille hade stött på mig och ville pussa mig och då sa jag givetvis ifrån och pratade inte mer med honom. Då började han stöta på Teresa och så dissa hon honom och han kasta ett tuggummi i hennes vin. Då gjorde hon nått så klockrent, hon spotta ett tuggummi i hans ansikte. Girlpower! Vissa killar tror att dom kan göra vad fan dom vill. I deras ögon är man inget annat än en fitta redo att penetreras och det är därför kära vänner som män är svin. Men bland alla avskum finns det en del guldkorn. Alex till exempel, han är ett guldkorn. Mitt guldkorn.
Idag är det ingen vanlig dag för idag är det styrelsedag. Jag sitter i världens bästa styrelse, jag älskar dom verkligen. Trots motgångar så håller vi modet uppe och kämpar på, både i mot och medvind. Idag står det en hel del på dagordningen. Det är en hel del som behöver fixas som att se över protokoll och var alla tagit vägen. Men det som ska bli roligast är att göra en verksamhetsplan på riktigt. Vi försökte ju oss på en nytt sätt att styra verksamheten som inte alls fungerade för oss. Jag var skeptisk redan för början vilket till stor del berodde på att vi inte gjorde det så mycket för vår egen skull utan snarare för att tillfredställa andras ideer och tankar om hur vår verksamhet ska se ut. Men vi är dom som är valda att ta hand om det här och vi är dom som är aktiva i föreningen och det är självklart att vi ska lyssna till oss själva. Vi är ju dom som faktiskt vet bäst vad som funkar i den här SSU kommunen och för våra medlemmar.
Idag är en perfekt dag för höstpromenad. Jag vet inte när vi blir klara med styrelsen men det blir nog inte allför sent så en höstpromenad borde hinnas med. Alex kanske vill följa med, hoppas hoppas. Det är städdag med bostadsrättsföreningen idag och jag missar ju den. Hoppas inte folk har börjat ge sig ut på gården när det är dags för mig att kila. Känns lite pinsamt att glida förbi och strunta i städningen. Jag skulle varit med om jag kunnat. Jag och Patrik var ju mönstermedlemmar som var med och städa båda två trots att bara en måste. Men är man en solidarisk människa så hjälps man ju åt. Jag tänker i alla fall tömma askkoppen innan jag kilar för jag känner att jag är ansvarig för den då jag är den enda som röker.
Förresten så fick jag världens ryck igår och lyssnade på massa gammal musik från när jag yngre och dansade järnet här hemma. Jag kände att botten var nådd efter att ha hoppat i sängen och sen legat i sängen och kravlat runt och säkert sätt jätte osexig ut och sen ramlade jag ner och slog i höften. Det gjorde verkligen ont men jag kunde inte göra mycket annat än att gapskratta åt mig själv. Vilken vettig 20-åring beter sig så vårdlöst och galet? Helt värt det, ingen bevittnade ju denna galenskap.
Nej nu ska jag leta fram några mysiga höstkläder som jag kan hoppa i och sen är jag ready to go. Vilken lögn, måste kleta på massa smink så ingen misstar mig för ett spöke. Fast jag ser rätt bra ut idag ändå om man får säga det själv. Nehepp nu ska jag faktiskt bege mig så jag kommer iväg i tid. Ha en härlig & fin dag i det vackra höstvädret.
Jag känner mig på topp idag trots att jag kanske inte borde. Det kan vara hösten, den är så vacker. Jag hade rätt kul drömmar inatt också. Det var i alla fall jätte trevligt igår. Vi var på munken en sväng och där har jag aldrig varit förr. Intrycket jag fick var väl sådär, roligast var när en kille hade stött på mig och ville pussa mig och då sa jag givetvis ifrån och pratade inte mer med honom. Då började han stöta på Teresa och så dissa hon honom och han kasta ett tuggummi i hennes vin. Då gjorde hon nått så klockrent, hon spotta ett tuggummi i hans ansikte. Girlpower! Vissa killar tror att dom kan göra vad fan dom vill. I deras ögon är man inget annat än en fitta redo att penetreras och det är därför kära vänner som män är svin. Men bland alla avskum finns det en del guldkorn. Alex till exempel, han är ett guldkorn. Mitt guldkorn.
Idag är det ingen vanlig dag för idag är det styrelsedag. Jag sitter i världens bästa styrelse, jag älskar dom verkligen. Trots motgångar så håller vi modet uppe och kämpar på, både i mot och medvind. Idag står det en hel del på dagordningen. Det är en hel del som behöver fixas som att se över protokoll och var alla tagit vägen. Men det som ska bli roligast är att göra en verksamhetsplan på riktigt. Vi försökte ju oss på en nytt sätt att styra verksamheten som inte alls fungerade för oss. Jag var skeptisk redan för början vilket till stor del berodde på att vi inte gjorde det så mycket för vår egen skull utan snarare för att tillfredställa andras ideer och tankar om hur vår verksamhet ska se ut. Men vi är dom som är valda att ta hand om det här och vi är dom som är aktiva i föreningen och det är självklart att vi ska lyssna till oss själva. Vi är ju dom som faktiskt vet bäst vad som funkar i den här SSU kommunen och för våra medlemmar.
Idag är en perfekt dag för höstpromenad. Jag vet inte när vi blir klara med styrelsen men det blir nog inte allför sent så en höstpromenad borde hinnas med. Alex kanske vill följa med, hoppas hoppas. Det är städdag med bostadsrättsföreningen idag och jag missar ju den. Hoppas inte folk har börjat ge sig ut på gården när det är dags för mig att kila. Känns lite pinsamt att glida förbi och strunta i städningen. Jag skulle varit med om jag kunnat. Jag och Patrik var ju mönstermedlemmar som var med och städa båda två trots att bara en måste. Men är man en solidarisk människa så hjälps man ju åt. Jag tänker i alla fall tömma askkoppen innan jag kilar för jag känner att jag är ansvarig för den då jag är den enda som röker.
Förresten så fick jag världens ryck igår och lyssnade på massa gammal musik från när jag yngre och dansade järnet här hemma. Jag kände att botten var nådd efter att ha hoppat i sängen och sen legat i sängen och kravlat runt och säkert sätt jätte osexig ut och sen ramlade jag ner och slog i höften. Det gjorde verkligen ont men jag kunde inte göra mycket annat än att gapskratta åt mig själv. Vilken vettig 20-åring beter sig så vårdlöst och galet? Helt värt det, ingen bevittnade ju denna galenskap.
Nej nu ska jag leta fram några mysiga höstkläder som jag kan hoppa i och sen är jag ready to go. Vilken lögn, måste kleta på massa smink så ingen misstar mig för ett spöke. Fast jag ser rätt bra ut idag ändå om man får säga det själv. Nehepp nu ska jag faktiskt bege mig så jag kommer iväg i tid. Ha en härlig & fin dag i det vackra höstvädret.
När det är fredagsmys
God morgon världen!
Vilket tråkigt väder det är ute idag. Jag ville ha en vacker höstdag med skolsken idag men icke sa nicke. Jag somnade på soffan inatt och det var inte riktigt planerat. Har vaknat till och från inatt också and it sucks. Har ju haft problem med halsmandlarna sedan ett par år tillbaka och nu har dom börjat spöka igen. Det går säkert över men det gör ont att äta och ont att svälja så jag har vaknat av att det har gjort ont. Men jag har en plan! Jag tänkte att jag kan ha ont tills jag klär på mig och verkligen går upp, efter det tänker jag låtsas om ingenting. Går det inte över får jag väl ringa min läkare. Han är jätte duktig och väntetiderna är korta så det är bra. Men det kostar pengar att gå till farbror doktorn så jag tänker inte gå om det inte är absolut nödvändigt.
Vad händer idag då. Jag borde plugga. Uppgiften vi har till på tisdag, eller var det kanske onsdag, hur som helst så är den så lam. Men det gör jag på ett kick. Måste göra en enkät också. Jag skrattar lite åt mig själv när jag tänker på att jag frivilligt erbjöd mig att göra den. Jag som gnällt och gnällt över att jag har för mycket att göra. Men göra en enkät är enkelt och dessutom så producerar man faktiskt något och det är jag sugen på. Annars tänker jag mest åka till stan och köpa ett skärp. Jag har tänkt göra det i två veckor men det har bara inte blivit av. Ikväll ska jag träffa Alex också. Det ska bli kul. Det har varit en såndär vecka när man bara måste få en skön helg. Så Alex-dag idag och imorgon skulle några sossar ställa till med party så jag tänkte faktiskt gå dit. Jag brukar försöka att hålla isär vad som är privat och vad som är politik och partiet. Men lägger man ner så mycket tid på partier, ssu, och politiken så blir det inte mycket tid och ork kvar till att vara social och jag börjar väl inse att jag kanske borde träffa dom mer privat om jag inte vill dö ensam. Men jag gillar dom och har alltid gjort det. Jag har bara alltid haft en sån princip att man inte ska blanda ihop saker och ting.
Kanske ska försöka fixa till mig själv. Jag ser förjävlig ut, helt ärligt. Ögonen hänger, ansiktet ser puffigt ut och jag får finnar överallt så fort det blir mycket att göra. Förresten så gick det bra igår med nämnden. Jag mest bara satt där tyst och försökte få koll på läget. Men jag blev glad när man bestämde att inte slå ihop folkparksskolan och matteusskolan och framförallt blev jag glad när jag såg inslaget på nyheterna och en lärare berättade att både barn och lärare har jublat sedan de fick reda på det. Då kändes det bra.
Nej nu ska jag faktiskt kliva upp på riktigt och få dagen i rullning.
Vilket tråkigt väder det är ute idag. Jag ville ha en vacker höstdag med skolsken idag men icke sa nicke. Jag somnade på soffan inatt och det var inte riktigt planerat. Har vaknat till och från inatt också and it sucks. Har ju haft problem med halsmandlarna sedan ett par år tillbaka och nu har dom börjat spöka igen. Det går säkert över men det gör ont att äta och ont att svälja så jag har vaknat av att det har gjort ont. Men jag har en plan! Jag tänkte att jag kan ha ont tills jag klär på mig och verkligen går upp, efter det tänker jag låtsas om ingenting. Går det inte över får jag väl ringa min läkare. Han är jätte duktig och väntetiderna är korta så det är bra. Men det kostar pengar att gå till farbror doktorn så jag tänker inte gå om det inte är absolut nödvändigt.
Vad händer idag då. Jag borde plugga. Uppgiften vi har till på tisdag, eller var det kanske onsdag, hur som helst så är den så lam. Men det gör jag på ett kick. Måste göra en enkät också. Jag skrattar lite åt mig själv när jag tänker på att jag frivilligt erbjöd mig att göra den. Jag som gnällt och gnällt över att jag har för mycket att göra. Men göra en enkät är enkelt och dessutom så producerar man faktiskt något och det är jag sugen på. Annars tänker jag mest åka till stan och köpa ett skärp. Jag har tänkt göra det i två veckor men det har bara inte blivit av. Ikväll ska jag träffa Alex också. Det ska bli kul. Det har varit en såndär vecka när man bara måste få en skön helg. Så Alex-dag idag och imorgon skulle några sossar ställa till med party så jag tänkte faktiskt gå dit. Jag brukar försöka att hålla isär vad som är privat och vad som är politik och partiet. Men lägger man ner så mycket tid på partier, ssu, och politiken så blir det inte mycket tid och ork kvar till att vara social och jag börjar väl inse att jag kanske borde träffa dom mer privat om jag inte vill dö ensam. Men jag gillar dom och har alltid gjort det. Jag har bara alltid haft en sån princip att man inte ska blanda ihop saker och ting.
Kanske ska försöka fixa till mig själv. Jag ser förjävlig ut, helt ärligt. Ögonen hänger, ansiktet ser puffigt ut och jag får finnar överallt så fort det blir mycket att göra. Förresten så gick det bra igår med nämnden. Jag mest bara satt där tyst och försökte få koll på läget. Men jag blev glad när man bestämde att inte slå ihop folkparksskolan och matteusskolan och framförallt blev jag glad när jag såg inslaget på nyheterna och en lärare berättade att både barn och lärare har jublat sedan de fick reda på det. Då kändes det bra.
Nej nu ska jag faktiskt kliva upp på riktigt och få dagen i rullning.
När natten blir stulen
God morgon världen!
Vad jag har saknat morgonbloggande. Det är liksom så en dag ska börja tycker jag. Jag har sovit jätte dåligt inatt. Jag har vaknat i ren panik och flugit upp ur sängen och sedan kollat på klockan och insett att det är ett bra tag tlls jag måste upp. Jag blir ofta rädd för att försova mig om jag har något viktigt på morgonen och ska upp tidigare än vanligt så att vakna som jag gjort inatt är inget ovanligt direkt.
Faktiskt så är jag jätte nervös för första mötet med nämnden. Tänk om jag säger något jätte korkat eller säger ingenting och bara ser korkad ut. Tänk om jag spiller ut kaffet eller tänk om jag får näsblod. Det fick jag på en rundtur i rådhuset när jag var 17. Jag låg inne på toan i 40 minuter och var helt yr efteråt. Jag får aldrig näsblod annars men det var ett speciellt tillfälle. Jag var trött och hade en pågående konflikt med skolledningen just då som tog en hel del energi. Det går säkert jätte bra idag. Det är lite kul att vara nervös. Ingen kan anklaga mig för att inte ta det på allvar för det gör jag verkligen.
Det är härligt med livet. Man undrar ofta varför allting är så svårt. Jag gör det hela tiden och tänker att livet nästan skulle vara bättre om det bara var lite lättare. Men jag tänker att när man är gammal och grå så kan man luta sig tillbaka och säga att det var värt det trots all möda och besvär. Skräckscenariot är att sitta där bakåtlutat i stolen och tänka vad skönt det är att ha levt ett liv där jag fått allt jag velat av andra utan motprestation från min sida. Fast det händer nog ingen. Jag kan tycka att överklassen får allting serverat på silverfat, eller iaf mycket men vi är alla samma skrot och korn. De flesta människorna på jorden ifrågasätter nog sig själva mer eller mindre på regelbundet basis och undrar om man gör tillräckligt, är jag tillräcklig? Så med det kan man väl konstatera att vi är alla i samma båt. Ingen har det lätt, ingen har det svårt. Fast människor oroar sig alltför ofta för pengar, jobb, familjen osv och det är därför man har socialdemokratin som gör sitt yttersta för att människor ska få oroa sig för det som är oviktigt viktigt. För att komma dit måste man skapa trygghet så människor slutar oroa sig för det som är viktigt oviktigt.
Jag undrar om det är bra eller dåligt att vakna till Moby. Det första man hör på morgonen måste ju på något sätt sätta stämningen och why does my heart feel so bad är kanske inte den gladaste låten i världen. Men visst är den bra!
Nu måste jag göra mig iordning för annars blir jag kanske sen. Det är ett skämt, jag lär stå där en halvtimma innan och få gå runt rådhuset ett par varv för att fördriva tiden. Man kan alltid göra något värdefullt med tiden som blir över. Ibland känns det som att det är den tiden som räknas som finns där och är helt oplanerad. Men vad vet jag, inte mycket kanske.
Det kommer nog bli en bra dag iaf. Jag ska luncha med Alex och sen måste jag till polisen och lämna in papper åt SSU som jag borde gjort redan igår och sen måste jag plugga och ikväll är det favorit i repris hos Sara med tv-tittande. Det blir nog en helt lagom torsdag.
Hej hopp, ha en toppendag!
Vad jag har saknat morgonbloggande. Det är liksom så en dag ska börja tycker jag. Jag har sovit jätte dåligt inatt. Jag har vaknat i ren panik och flugit upp ur sängen och sedan kollat på klockan och insett att det är ett bra tag tlls jag måste upp. Jag blir ofta rädd för att försova mig om jag har något viktigt på morgonen och ska upp tidigare än vanligt så att vakna som jag gjort inatt är inget ovanligt direkt.
Faktiskt så är jag jätte nervös för första mötet med nämnden. Tänk om jag säger något jätte korkat eller säger ingenting och bara ser korkad ut. Tänk om jag spiller ut kaffet eller tänk om jag får näsblod. Det fick jag på en rundtur i rådhuset när jag var 17. Jag låg inne på toan i 40 minuter och var helt yr efteråt. Jag får aldrig näsblod annars men det var ett speciellt tillfälle. Jag var trött och hade en pågående konflikt med skolledningen just då som tog en hel del energi. Det går säkert jätte bra idag. Det är lite kul att vara nervös. Ingen kan anklaga mig för att inte ta det på allvar för det gör jag verkligen.
Det är härligt med livet. Man undrar ofta varför allting är så svårt. Jag gör det hela tiden och tänker att livet nästan skulle vara bättre om det bara var lite lättare. Men jag tänker att när man är gammal och grå så kan man luta sig tillbaka och säga att det var värt det trots all möda och besvär. Skräckscenariot är att sitta där bakåtlutat i stolen och tänka vad skönt det är att ha levt ett liv där jag fått allt jag velat av andra utan motprestation från min sida. Fast det händer nog ingen. Jag kan tycka att överklassen får allting serverat på silverfat, eller iaf mycket men vi är alla samma skrot och korn. De flesta människorna på jorden ifrågasätter nog sig själva mer eller mindre på regelbundet basis och undrar om man gör tillräckligt, är jag tillräcklig? Så med det kan man väl konstatera att vi är alla i samma båt. Ingen har det lätt, ingen har det svårt. Fast människor oroar sig alltför ofta för pengar, jobb, familjen osv och det är därför man har socialdemokratin som gör sitt yttersta för att människor ska få oroa sig för det som är oviktigt viktigt. För att komma dit måste man skapa trygghet så människor slutar oroa sig för det som är viktigt oviktigt.
Jag undrar om det är bra eller dåligt att vakna till Moby. Det första man hör på morgonen måste ju på något sätt sätta stämningen och why does my heart feel so bad är kanske inte den gladaste låten i världen. Men visst är den bra!
Nu måste jag göra mig iordning för annars blir jag kanske sen. Det är ett skämt, jag lär stå där en halvtimma innan och få gå runt rådhuset ett par varv för att fördriva tiden. Man kan alltid göra något värdefullt med tiden som blir över. Ibland känns det som att det är den tiden som räknas som finns där och är helt oplanerad. Men vad vet jag, inte mycket kanske.
Det kommer nog bli en bra dag iaf. Jag ska luncha med Alex och sen måste jag till polisen och lämna in papper åt SSU som jag borde gjort redan igår och sen måste jag plugga och ikväll är det favorit i repris hos Sara med tv-tittande. Det blir nog en helt lagom torsdag.
Hej hopp, ha en toppendag!
När världen kommer tillbaka
Heeeej bloggen!
Idag kom mamma med min dator som varit trasig sen i fredags morse. Jag måste säga att man känner sig helt handikappad utan dator. Man använder den till allt. Inte bara kolla facebook och mail utan verkligen allt. Öppettider, telefonnummer, bankärenden, tv-tablån, busstider you name it, på internet hittar man hela världen. Så jag har inte bara känt mig handikappad utan även helt isolerad från omvärlden. Jag läser ju tidningen på nätet. Nu har jag fått kolla på teven, radion och imorse läste jag över 30 sidor inrikes och utrikes på text-tv. Men nu är datorn här och allting börjar sakta men säkert kännas som vanligt igen.
Fast idag har inte varit någon vanlig dag. För det första har jag haft mjukisbyxor på mig. Känner man mig så vet man att jag sällan går omkring i mjukisbyxor, jag skulle aldrig gå ut med det och knappt att jag har det hemma heller. Men idag hade jag det, hela dagen och har gått till affären och kontoret i mjukisarna. Jag har spenderat hela dagen i sängen också så det känns inte riktigt som att jag har gått upp ens. Plugg var det som stod på dagordningen och det varvades flitigt med sömn. Jag somnade verkligen hela tiden och hade helt absurda drömmar. Ikväll ska jag försöka komma i säng tidigt så att sova bort halva dagen är kanske inte så smart.
Jag ser fram emot imorgon, mitt första nämndsammanträde! Spännande spännande samtidigt som det är lite nervöst. Jag har läst alla papper jag fått hem och i princip inte förstått någonting utav det. Sen har det kommit mail med mer grejer att kolla igenom. Läser alla verkligen allting? Jag tänkte att jag skulle göra det iaf, om inte annat för att jag ska ha en liten chans att hänga med imorgon.
Datorn känns som ny. Någonting här hemma känns annorlunda också, jag vet inte vad det är men det är något med stämningen. Jag har börjat dricka ur en ny kaffekopp och jag ska inte se på oskyldigt dömd ikväll som annars är en tradition. Man ska väl kanske inte ta i men jag brukar alltid tänka att livet är indelat i epoker och man brukar alltid märka när en ny börjar. Efter att jag och Patrik gjorde slut så började ingen ny epok direkt, det var mer en såndär mellanperiod, lite som mellankrigstiden utan krigen. Jag känner mig lugn och fredlig nu och har gjort det lite för länge nu. Men allting känns så hanterbart och visst tusan är det skönt men jag undrar när allting ska falla ner på mig. Men det kanske inte gör det. Jag kanske äntligen har lärt mig att ha flera bollar i luften.
Lite stressad över skolan är jag. Känns som om jag åsidosätter mina studier till förmån för nöjen och SSU. Men å andra sidan så har jag lämnat in allt jag ska lämna in på utsatt tid, förra kursen gick toppenbra och den här kursen känns ändå rätt okej. Jag ligger efter med läsningen men det gör inget. Jag ville vara klar tidigt för att undvika stress-känslor men jag känner mig inte alls stressad. Jag tar det som det kommer. Hejsan hoppsan, nu måste helvetet ha frusit till is för att ta saker som det kommer har aldrig varit min grej. Jag kanske har tänkt att det är min grej och velat att jag ska funka så men i praktiken är jag tvärtom. Bara en sån sak som att jag alltid kommer en kvart tidigt till allting. Till och med jobbet, vissa dagar kan jag komma 20-30 minuter innan jag börjar så jag får sitta i fikarummet och läsa Allers innan klockan ringer.
Jag hade tänkt kolla på Uppdrag granskning idag men nu har jag missat början och jag borde läsa igenom en hög med papper som jag var och skrev ut på kontoret. Valmanifestet till exempel. Det är tillbaka efter remissrundan och det stör mig lite att de inte markerat ändringarna med fetstil eller nått. Man har ju inte en aning om vad som är borttaget eller har lagts till.
Kanske borde sätta igång så jag är klar till 21. Jag kommer annars ha massa tid att fixa och trixa på lördag för då ska jag vara hemma själv. Jag känner att jag kan vara redo för hemmakvällar igen. Körslaget går på teven också och man ska kanske inte erkänna det men jag älskade första säsongen så det så!
Peace out!
Idag kom mamma med min dator som varit trasig sen i fredags morse. Jag måste säga att man känner sig helt handikappad utan dator. Man använder den till allt. Inte bara kolla facebook och mail utan verkligen allt. Öppettider, telefonnummer, bankärenden, tv-tablån, busstider you name it, på internet hittar man hela världen. Så jag har inte bara känt mig handikappad utan även helt isolerad från omvärlden. Jag läser ju tidningen på nätet. Nu har jag fått kolla på teven, radion och imorse läste jag över 30 sidor inrikes och utrikes på text-tv. Men nu är datorn här och allting börjar sakta men säkert kännas som vanligt igen.
Fast idag har inte varit någon vanlig dag. För det första har jag haft mjukisbyxor på mig. Känner man mig så vet man att jag sällan går omkring i mjukisbyxor, jag skulle aldrig gå ut med det och knappt att jag har det hemma heller. Men idag hade jag det, hela dagen och har gått till affären och kontoret i mjukisarna. Jag har spenderat hela dagen i sängen också så det känns inte riktigt som att jag har gått upp ens. Plugg var det som stod på dagordningen och det varvades flitigt med sömn. Jag somnade verkligen hela tiden och hade helt absurda drömmar. Ikväll ska jag försöka komma i säng tidigt så att sova bort halva dagen är kanske inte så smart.
Jag ser fram emot imorgon, mitt första nämndsammanträde! Spännande spännande samtidigt som det är lite nervöst. Jag har läst alla papper jag fått hem och i princip inte förstått någonting utav det. Sen har det kommit mail med mer grejer att kolla igenom. Läser alla verkligen allting? Jag tänkte att jag skulle göra det iaf, om inte annat för att jag ska ha en liten chans att hänga med imorgon.
Datorn känns som ny. Någonting här hemma känns annorlunda också, jag vet inte vad det är men det är något med stämningen. Jag har börjat dricka ur en ny kaffekopp och jag ska inte se på oskyldigt dömd ikväll som annars är en tradition. Man ska väl kanske inte ta i men jag brukar alltid tänka att livet är indelat i epoker och man brukar alltid märka när en ny börjar. Efter att jag och Patrik gjorde slut så började ingen ny epok direkt, det var mer en såndär mellanperiod, lite som mellankrigstiden utan krigen. Jag känner mig lugn och fredlig nu och har gjort det lite för länge nu. Men allting känns så hanterbart och visst tusan är det skönt men jag undrar när allting ska falla ner på mig. Men det kanske inte gör det. Jag kanske äntligen har lärt mig att ha flera bollar i luften.
Lite stressad över skolan är jag. Känns som om jag åsidosätter mina studier till förmån för nöjen och SSU. Men å andra sidan så har jag lämnat in allt jag ska lämna in på utsatt tid, förra kursen gick toppenbra och den här kursen känns ändå rätt okej. Jag ligger efter med läsningen men det gör inget. Jag ville vara klar tidigt för att undvika stress-känslor men jag känner mig inte alls stressad. Jag tar det som det kommer. Hejsan hoppsan, nu måste helvetet ha frusit till is för att ta saker som det kommer har aldrig varit min grej. Jag kanske har tänkt att det är min grej och velat att jag ska funka så men i praktiken är jag tvärtom. Bara en sån sak som att jag alltid kommer en kvart tidigt till allting. Till och med jobbet, vissa dagar kan jag komma 20-30 minuter innan jag börjar så jag får sitta i fikarummet och läsa Allers innan klockan ringer.
Jag hade tänkt kolla på Uppdrag granskning idag men nu har jag missat början och jag borde läsa igenom en hög med papper som jag var och skrev ut på kontoret. Valmanifestet till exempel. Det är tillbaka efter remissrundan och det stör mig lite att de inte markerat ändringarna med fetstil eller nått. Man har ju inte en aning om vad som är borttaget eller har lagts till.
Kanske borde sätta igång så jag är klar till 21. Jag kommer annars ha massa tid att fixa och trixa på lördag för då ska jag vara hemma själv. Jag känner att jag kan vara redo för hemmakvällar igen. Körslaget går på teven också och man ska kanske inte erkänna det men jag älskade första säsongen så det så!
Peace out!
När man ror och ror och till sist finner ro
Hej världen! Vilken dag det inte har varit. Stiga upp vid 15 är inte riktigt min grej men jag erkänner att det var skönt att bara strunta i allt. Nu är det en lugn period framför mig. Känns bra, jag börjar liksom komma in i det här med att inte alltid göra något.
Jag fick min första kallelse till barn och ungdomsnämnden idag. Så ballt! Dokumentet var på 23 sidor med alla handlingar inför nämndsammanträdet och jag tänkte bara oh shit, vad har jag gett mig in på? Det är politik och byråkrati på riktigt, riktigt riktigt. Visst driver man politiska frågor i SSU och man påverkar och har inflytande och så men det handlar om att påverka dem som tar besluten eftersom vi inte är beslutsfattarna. Nu ska jag sitta i samma nämnd som Lars Stjernkvist, han är liksom Lasse Stjärna med det tokiga håret och de grymma ideerna. Tyvärr så är nämnden mitt under en av mina föreläsningar och det är inte så kul att missa en föreläsning alla gånger men hey, vad ska man göra. Känns dumt att inte dyka upp första gången.
Men det har egentligen inte hänt något idag. Det blir lite så när man går upp så sent. Och att man går upp så sent händer ibland när man är kär. Men SSU träffen pallra jag mig iväg till och det var kul. Vi fick jätte bra ideer kring ett litet utspel på ett kommande möte som jag verkligen ser fram emot. Det kommer bli grymt och jäkla kul! Sen kom jag hem och bestämde mig för att gå ut på promenad och jag gick sjukt sakta. Vi skulle träna på det förra veckan till stresshanteringskursen. Jag gjorde inte min hemläxa så jag gör det nu istället. Det känns skönt att gå sakta faktiskt. Ska försöka göra det så ofta jag kan.
Men shit pommefritt vad det känns lungt och stilla. Vad händer, varför denna sinnesro? Jag känner att jag har rätt bra koll på läget. Hoppas att jag fortsätter ta hand om mig själv så pass att min sinnesro håller i sig. När jag är stressad blir jag inte så sugen på att göra saker jag annars vill. När jag är stressad vill jag partaja och hänga runt. När jag är sansad får jag såndär kämparglöd och vill förändra världen. Därför känns det kul att vi har paneldiskussionen nästa vecka och veckan efter det är vårt lilla utspel på stan.
Jag vill inte gnälla eller så men jag har jätte ont i magen, det är jätte ömt. Det gör inte ont hela tiden men så fort jag råkar stöta emot så gör det ont som satan. Något måste ju vara lite galet. Jag undrar vad som sitter där, anatomi är inte min starka sida. Jag borde vara tyst om mina kroppsliga plågor. Mine och Sebbe påpekade att det alltid var något fel med mig och det kanske är så. Men så illa är det inte, eller? Jag tycker inte själv att jag är sjuk ofta men det kan nog stämma att jag ofta får besvär. Men det är ytterst sällan jag går till farbror doktorn för det.
Nej nu ska jag plocka fram avslappningscd för första gången. Så ska jag kanske skumma igenom handlingarna en gång innan jag läser dem ordentligt. Kanske går och köper snacks till säsongspremiären av desperat housewives. Riktig hemmamys kväll idag. Men imorgon är det upp med tuppen och iväg till gymmet och sen plugg för hela slanten och sen imorgon kväll är det onsdag och jag ska återuppta den gamla kära traditionen tv-kväll. Jag frågade Patrik om han ville fortsätta vår traditionen men han var inte så pepp. Det var mest ett skämt, jag klarar mig så bra själv.
Nej nu är det me-time! Ha en härlig kväll!
Jag fick min första kallelse till barn och ungdomsnämnden idag. Så ballt! Dokumentet var på 23 sidor med alla handlingar inför nämndsammanträdet och jag tänkte bara oh shit, vad har jag gett mig in på? Det är politik och byråkrati på riktigt, riktigt riktigt. Visst driver man politiska frågor i SSU och man påverkar och har inflytande och så men det handlar om att påverka dem som tar besluten eftersom vi inte är beslutsfattarna. Nu ska jag sitta i samma nämnd som Lars Stjernkvist, han är liksom Lasse Stjärna med det tokiga håret och de grymma ideerna. Tyvärr så är nämnden mitt under en av mina föreläsningar och det är inte så kul att missa en föreläsning alla gånger men hey, vad ska man göra. Känns dumt att inte dyka upp första gången.
Men det har egentligen inte hänt något idag. Det blir lite så när man går upp så sent. Och att man går upp så sent händer ibland när man är kär. Men SSU träffen pallra jag mig iväg till och det var kul. Vi fick jätte bra ideer kring ett litet utspel på ett kommande möte som jag verkligen ser fram emot. Det kommer bli grymt och jäkla kul! Sen kom jag hem och bestämde mig för att gå ut på promenad och jag gick sjukt sakta. Vi skulle träna på det förra veckan till stresshanteringskursen. Jag gjorde inte min hemläxa så jag gör det nu istället. Det känns skönt att gå sakta faktiskt. Ska försöka göra det så ofta jag kan.
Men shit pommefritt vad det känns lungt och stilla. Vad händer, varför denna sinnesro? Jag känner att jag har rätt bra koll på läget. Hoppas att jag fortsätter ta hand om mig själv så pass att min sinnesro håller i sig. När jag är stressad blir jag inte så sugen på att göra saker jag annars vill. När jag är stressad vill jag partaja och hänga runt. När jag är sansad får jag såndär kämparglöd och vill förändra världen. Därför känns det kul att vi har paneldiskussionen nästa vecka och veckan efter det är vårt lilla utspel på stan.
Jag vill inte gnälla eller så men jag har jätte ont i magen, det är jätte ömt. Det gör inte ont hela tiden men så fort jag råkar stöta emot så gör det ont som satan. Något måste ju vara lite galet. Jag undrar vad som sitter där, anatomi är inte min starka sida. Jag borde vara tyst om mina kroppsliga plågor. Mine och Sebbe påpekade att det alltid var något fel med mig och det kanske är så. Men så illa är det inte, eller? Jag tycker inte själv att jag är sjuk ofta men det kan nog stämma att jag ofta får besvär. Men det är ytterst sällan jag går till farbror doktorn för det.
Nej nu ska jag plocka fram avslappningscd för första gången. Så ska jag kanske skumma igenom handlingarna en gång innan jag läser dem ordentligt. Kanske går och köper snacks till säsongspremiären av desperat housewives. Riktig hemmamys kväll idag. Men imorgon är det upp med tuppen och iväg till gymmet och sen plugg för hela slanten och sen imorgon kväll är det onsdag och jag ska återuppta den gamla kära traditionen tv-kväll. Jag frågade Patrik om han ville fortsätta vår traditionen men han var inte så pepp. Det var mest ett skämt, jag klarar mig så bra själv.
Nej nu är det me-time! Ha en härlig kväll!
När man ska äga
God morgon!
Jag vaknade och kände mig jätte stressad. Det har tagit mig en timma att försöka varva ner. Det var sådär att kroppen kändes avdomnad. Men sen tog jag mitt förnuft till fånga och bestämde mig för att jag inte alls är dålig utan jag är bra. Jag fastnar ofta där, att jag ser ner på mig själv och tycker att jag är otillräcklig. Jag borde kunna göra mer, jag borde vara fantastisk hela tiden och spela i samma liga som wonderwoman. Jag tycker om mig själv när allting går bra och när jag lyckas, men jag blir så sjukt besviken på mig själv alltför ofta. Det behöver inte ens vara något stort för att jag ska tycka att jag inte duger. Det handlar i 9 fall av 10 om SSU och inte så mycket skola eller sånt. Jag älskar SSU och skulle inte kunna föreställa mig att inte vara en del av det men om man är ordförande så är det så mycket som ska göras som man kanske inte trodde från början och det är inte alltid så att allt flyter på och när så är fallet så suger det verkligen. Men å andra sidan så kan det inte alltid vara lätt. Det ska inte vara lätt. Det är samma sak som stressat upp mig de senaste veckorna och det kommer vara så skönt när det är ur världen vilket är ganska snart.
Annars hoppas jag på en toppendag. Jag känner mig rätt säker på att jag kommer kunna sluta stressa om jag bara fixar en grej. Jag ska verkligen gå in för stresshanteringskursen också. Om vi skulle fått betyg så hade jag garanterat blivit underkänd förra gången. Jag var för det första stressad och för det andra så varken ville eller vågade jag riktigt. Men idag känner jag mig taggad och jag ska äga stressen. Så in your face! Men jag sov riktigt bra, sjukt bra faktiskt. Älskar när man får såndär perfekt sömn. Jag vaknade till någon gång och var sådär lycklig i hela kroppen för det var så skönt och mysigt sängen. Annars brukar jag mest bli sur när jag vaknar men det var som om jag vaknade bara för att få veta hur skönt det var i vaket tillstånd så jag skulle uppskatta det mer.
Min cykel står på skvallertorget så jag måste gå till campus idag, med träningsväskan. Men jag ser det från den ljusa sidan, då hinner jag ringa lite på vägen. Annars måste jag ha handsfree och det brusar så dant.
Nej nu är jag verkligen taggad för måndag. Yes box baby. Nu blir det morgondans, jag älskar morgondans. Har man kört sitt shake-race på morgonen så är man på topp resten av dagen.
Jag vaknade och kände mig jätte stressad. Det har tagit mig en timma att försöka varva ner. Det var sådär att kroppen kändes avdomnad. Men sen tog jag mitt förnuft till fånga och bestämde mig för att jag inte alls är dålig utan jag är bra. Jag fastnar ofta där, att jag ser ner på mig själv och tycker att jag är otillräcklig. Jag borde kunna göra mer, jag borde vara fantastisk hela tiden och spela i samma liga som wonderwoman. Jag tycker om mig själv när allting går bra och när jag lyckas, men jag blir så sjukt besviken på mig själv alltför ofta. Det behöver inte ens vara något stort för att jag ska tycka att jag inte duger. Det handlar i 9 fall av 10 om SSU och inte så mycket skola eller sånt. Jag älskar SSU och skulle inte kunna föreställa mig att inte vara en del av det men om man är ordförande så är det så mycket som ska göras som man kanske inte trodde från början och det är inte alltid så att allt flyter på och när så är fallet så suger det verkligen. Men å andra sidan så kan det inte alltid vara lätt. Det ska inte vara lätt. Det är samma sak som stressat upp mig de senaste veckorna och det kommer vara så skönt när det är ur världen vilket är ganska snart.
Annars hoppas jag på en toppendag. Jag känner mig rätt säker på att jag kommer kunna sluta stressa om jag bara fixar en grej. Jag ska verkligen gå in för stresshanteringskursen också. Om vi skulle fått betyg så hade jag garanterat blivit underkänd förra gången. Jag var för det första stressad och för det andra så varken ville eller vågade jag riktigt. Men idag känner jag mig taggad och jag ska äga stressen. Så in your face! Men jag sov riktigt bra, sjukt bra faktiskt. Älskar när man får såndär perfekt sömn. Jag vaknade till någon gång och var sådär lycklig i hela kroppen för det var så skönt och mysigt sängen. Annars brukar jag mest bli sur när jag vaknar men det var som om jag vaknade bara för att få veta hur skönt det var i vaket tillstånd så jag skulle uppskatta det mer.
Min cykel står på skvallertorget så jag måste gå till campus idag, med träningsväskan. Men jag ser det från den ljusa sidan, då hinner jag ringa lite på vägen. Annars måste jag ha handsfree och det brusar så dant.
Nej nu är jag verkligen taggad för måndag. Yes box baby. Nu blir det morgondans, jag älskar morgondans. Har man kört sitt shake-race på morgonen så är man på topp resten av dagen.
